Nyhetssidan

Här redovisas fortlöpande nya intressanta rön om effekter av antioxidanter.

Mindre åderförfettning hos personer med höga halter karotenoider

I en amerikansk studie undersöktes 573 medelålders friska män och kvinnor med avseende på tjockleken av blodkärlen och halterna antioxidanter i blodet vid två tillfällen med 18 månaders mellanrum. Tjockare blodkärl ses som ett tecken på arterioskleros och ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Efter kontroll för andra faktorer som kan ha betydelse för sjukdomen kom forskarna fram till att det fanns ett statistiskt säkert samband mellan en liten förtjockning av blodkärlen och höga halter av karotenoiderna lutein, zeaxanthin, beta-kryptoxanthin och alfa-karoten. De deltagare som under 18-månadersperioden hade ökat tjockleken på blodkärlen mest (de som hade mest åderförfettning) var alltså de som hade de lägsta halterna av karotenoider i blodet.  Dwyer JH, et al. Arterioscler Thromb Vasc Biol 24; 313-319: 2004.

Tillskott av karotenoiden lutein leder till förbättrad syn hos patienter med ögonsjukdom

Den gula karotenoiden lutein skyddar våra ögons näthinnor mot kortvågigt blått ljus. [anm. höga halter finns i grönkål, spenat och persilja].  Vid ögonsjukdomen makuladegeneration minskar mängden lutein (och zeaxanthin) i näthinnans gula fläck (makula) och sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till att många äldre får en försämrad syn. I en årslång amerikansk studie har 90 patienter med makulageneration delats in i tre grupper. Den första gruppen fick ett dagligt tillskott av 10 gram lutein den andra 10 gram lutein i kombination med vitaminer och mineraler och den tredje gruppen som fungerade som kontrollgrupp fick sockerpiller. Efter ett år mättes mängden av lutein och zeaxanthin i näthinnans gula fläck, synskärpan och kontrastseendet. Deltagarna fick även svara på frågor om hur de själva uppfattade sin synförmåga. På samtliga punkter hade de två grupperna som fått tillskott av lutein eller lutein i kombination med vitaminer och mineraler förbättrats medan ingen förbättring kunde ses i kontrollgruppen som fått sockerpiller. Forskarnas slutsats var att tillskott av lutein eller lutein i kombination med vitaminer och mineraler resulterade i en klar förbättring. Man konstaterade också att det vore önskvärt att göra mer omfattande och större studier av effekten av luteintillskott under längre tid på patienter av båda könen. Richer et al Optometry 75; 216-230: 2004.

Intag av antioxidanter förbättrar hudens skydd mot UV-strålning

Intensiv exponering för solljus kan öka risken för hudcancer och det är därför viktigt att sola försiktigt och med måtta. Det är den ultravioletta strålningen som är skadlig och som kan ge upphov till fria radikaler och inflammation som i sin tur ökar antalet skador på arvsmassan i hudens celler.
  En fransk studie har nu visat att ett intag av antioxidanter i form av karotenoiderna lutein och lykopen samt vitamin E och selen minskade de skador och förändringar i huden som man normalt ser vid exponering för UV-ljus.
  I studien deltog 25 friska individer som undersöktes före och 7 veckor efter en daglig exponering för strålning. Forskarna kunde konstatera att intag av antioxidanterna förbättrade hudens pigmentering och försvar mot UV-ljus. Vidare föreslogs att ett intag av antioxidanter kan vara ett bra komplement till andra skydd (kläder, krämer etz.) mot de skadliga effekter som solljus kan ha. Cesarini et al Photoderm Photoimm Photomed 19; 182-189: 2004.

Möss som ätit lutein fick mindre skador i huden efter exponering för UV-ljus

I djurförsök har man kunnat visa att möss som fått en kost innehållande karotenoiden lutein (höga halter i grönkål, spenat och persilja) fick mindre inflammation i huden och en bättre förmåga att motstå uppkomst av allergiska reaktioner orsakade av en kemikalie efter att djuren exponerats för UV-ljus. Man kunde även visa högre halter av lutein i huden och en minskad bildning av skadliga oxidanter hos de möss som ätit en kost som berikats med lutein. Forskarna konstaterar att lutein tycks kunna motverka en del av de skadliga effekter som UV-ljus har på huden. Faulhaber et al J Invest Dermatol 122;510-507: 2004.

Kvinnor med höga lykopenhalter har lägre risk för hjärtkärlsjukdom

I en Amerikansk studie har risken för hjärtkärlsjukdom och blodets halter av lykopen undersökts. Lykopen är det röda pigmentet i tomater och hör till gruppen karotenoider. 
  Vid studiens start togs blodprov på 28 345 kvinnor i övre medelåldern (medel 59 år). Efter nästan 5 år kunde man konstatera att 483 kvinnor hade drabbats av hjärtkärlsjukdom.  Man jämförde då dessa med en kontrollgrupp som inte drabbats och kunde konstatera att risken var lägre hos de som hade de högsta lykopenhalterna (statistiskt säkerställt). När risken för hjärtkärl sjukdom (inklusive kärlkramp) sattes till 1 hos de 25 % som hade de lägsta lykopenhalterna var risken 0,78 (22 % lägre risk) för de med halter mellan 25 och 50 %, 0,56 (44 % lägre risk) för de med halter mellan 50 och 75 % och 0,62 (38 % lägre risk) för den fjärdedel av kvinnorna som hade de högsta halterna. När man studerade risken för hjärtkärlsjukdom och inte tog hänsyn till kärlkramp var resultaten ännu mer tydliga. Då hade den fjärdedel av kvinnorna som hade de lägsta halterna ungefär dubbelt så stor risk för hjärtkärlsjukdom jämfört med de övriga. anm. Ett sätt att öka halterna lykopen är att äta mer av tomatprodukter (tomater, tomatpuré, tomatsoppa, tomatjuice, ketchup mm).
Sesso et al Am J Clin Nutr 79;47-53: 2004.

Frukt- och grönsaksätande minskar risken för hjärtkärlsjukdom

Risken för hjärtkärl sjukdom har studerats i en grupp av 700 män och 148 kvinnor från Grekland (medelålder 58 respektive 65 år). Deltagarna fick fylla i frågeformulär och där bland annat svara på hur mycket av frukt och grönsaker de åt varje vecka. När resultatet sammanställdes kunde man konstatera att sjukdomsrisken minskade ju mer frukt och grönsaker som man åt. För frukt hade den femtedel som åt mest hela 72 % mindre risk för hjärtkärl sjukdom jämfört med den femtedel av deltagarna som åt minst. Man kunde också se att en 10-procentig minskad sjukdomsrisk för varje frukt som åts per dag. När det gällde grönsaker hade de som åt sådana mer än 3 gånger i veckan 70 % lägre risk för hjärtkärlsjukdom jämfört med personer som inte åt grönsaker alls.  Panagiotakos, et al. Nutr J 2; 2003. Hela artikeln som HTML, eller PDF

Frukt och grönsaker skyddar mot slaganfall

  I en stor japansk studie har man visa att man genom att de som dagligen åt frukt och grönsaker löpte en mindre risk att drabbas av de två vanligaste typerna av slaganfall – blodpropp i hjärnan eller kärlbristning. I undersökningen studerades 14 966 män och 23 471 kvinnor i 50-årsåldern som mellan 1980 och 1981 fick fylla i ett frågeformulär och där svara på frågor om kostvanorna. Deras sjukdomshistoria följdes sedan fram till 1998.
  Hos såväl män som kvinnor kunde ett dagligt intag av gröna/gula grönsaker kopplas till 26 % lägre risk jämfört med de som endast åt samma typ av grönsaker en eller färre gånger i veckan. Ett dagligt intag av frukt minskade risken med 35% för män och 25 % för kvinnor. Sauvaget et al Stroke 34;2355-2360:2003. Hela artikeln som HTML eller PDF.

Förtjockning av blodkärl hos personer med låg halt av lykopen

  I en italiensk studie mättes tjockleken på halspulsådern hos 11 friska kontrollpersoner, 11 personer med högt blodtryck och 11 personer med högt blodtryck och kärlsjukdom. En förtjockning av halspulsådern kan ses som en indikator på åderförfettning. Samtidigt analyserades även blodets halt av olika fettlösliga antioxidanter och ämnen som indikerar en sjuklig förändring av cellerna som bygger upp blodkärlens insida (endotelcellerna).
  Resultatet visade att personer med låga halter av karotenoiden lykopen (det röda pigmentet i tomater) hade statistiskt signifikant tjockare blodkärl jämfört med personer med höga halter av lykopen. Höga halter lykopen kan därför vara en faktor som skyddar mot kärlsjukdom. Gianetti et al Inverse association between carotid intima-media thickness and the antioxidant lycopene in atherosclerosis. Am Heart J 143; 467-474: 2002.  

Lägre risk för lungcancer bland rökare med höga halter karotenoider i blodet

  I en studie av 27 084 Finska rökande män i åldrarna 50 – 69 år har man funnit att de med höga halter av karotenoider hade en lägre risk att insjukna i lungcancer. Studien genomfördes mellan 1985 och 1993 och av de som totalt deltog insjuknade 1644 i lungcancer. Deltagarna lämnade ett blodprov för karotenoidanalys och fick även svara på frågor om de egna kostvanorna. 
  Ett intag av frukt och grönsaker var kopplat till en lägre lungcancerrisk. När man delade in deltagarna i 5 grupper beroende på deras halter av karotenoider och satte lungcancerrisken hos gruppen med lägst intag till 1 visade det sig att gruppen som hade det högsta intaget endast hade en risk på 0,78 (22 %lägre risk). Risken var även lägre när grupper med högst respektive lägsta karotenoidhalt jämfördes (28, 17, 15, 16, 19 och 27% lägre för den femtedel med högt halt av lykopen, lutein/zeaxanthin, beta-kryptoxanthin, total karotenoider, beta-karoten och vitamin A). Författarna slår fast att ett högt intag av frukt och grönsaker och särskilt sådana med hög halt av karotenoider såsom tomatbaserade produkter kan reducera risken för lungcancer. Holick et al Am J Epid 156; 536-547: 2002.

Minskad risk för hjärtinfarkt hos tedrickare

I Holland har man undersökt kopplingen mellan tedrickande och risken att drabbas av hjärtinfarkt i en grupp av 4807 personer över 55 år. Deltagarna fick först fylla i ett kostformulär där de i detalj redogjorde för sina kostvanor. Gruppen följdes sedan under 5,6 år och antalet fall av hjärtinfarkt registrerades. Totalt fick 146 personer hjärtinfarkt och av dessa ledde 30 till döden. I gruppen av 4807 personer fanns 583 st som inte drack te, 2340 st som drack upp till 3,75 dl te per dag och 1884 st som drack mer än 3,75 dl te per dag. När forskarna analyserade sina data fann man att om risken att drabbas av hjärtinfarkt hos de som inte drack te sattes till 1 var risken att få hjärtinfarkt om man drack mer än 3,75 dl per dag 0,57. Skillnaden var ännu större när man tittade på risken att dö i hjärtinfarkt där risken för de som drack mer än 3,75 dl te endast var 0,30 vilket alltså innebär en drygt 3 gångers reducerad risk. Te innehåller höga halter av den typ av växtpolyfenoler som benämns flavanoider. När man sedan analyserade deltagarnas intag av andra liknande växtpolyfenoler, flavonoider, som finns i olika grönsaker, frukt, rött vin, mörk choklad mm kunde man även där se att den tredjedel av gruppen som hade det högsta intaget av flavonoider hade lägre risk för hjärtinfarkt än den tredjedel som hade det lägsta intaget.

Forskarnas resultat visar alltså att det tycks finnas en mindre risk för hjärtinfarkt hos personer som dricker mycket te och som har ett stort intag av flavonoider. Geleijnse JM, Launer LJ, Van der Kuip DA, Hofman A, Witteman JC. Inverse association of tea and flavonoid intakes with incident myocardial infarction: the Rotterdam Study. Am J Clin Nutr 75;880-886:2002.

Intag av tomatsås minskade antalet DNA-skador i - och tillväxten av prostatacancer
Forskare i Chicago, USA har undersökt effekten av ett ökat intag av lykopen på 32 prostatacancerpatienter. Under tre veckor före prostataoperation fick deltagarna dagligen komplettera sin normala kost med 200 g (ca 2 dl) av en pastasås som innehöll 30 mg av lykopen (det röda pigmentet i tomater). I studien mättes sedan i) lykopenhalten i blodet, ii) skadan på DNA-basen deoxyguanosin i vita blodkroppar och i prostatavävnad (8-hydroxydeoxyguanosin) och iii) halten av prostata-specifik antigen (ett mått på tillväxten av prostatavävnad). Resultaten visade att halten lykopen i plasma ökade från 0,64 mikromol/liter till 1,3 mikromol/liter under 3-veckorsperioden. Vidare konstaterades att skadan på i DNA i vita blodkroppar sänktes signifikant under samma period (från 0,61 till 0,48 skadade DNA-baser per 100 000 normala baser). När skadan på DNA i prostatavävnad hos patienterna jämfördes med den hos 7 friska personer visade det sig att skadorna var färre hos patienter som fått tillskott av lykopen jämfört med den som fanns hos de friska kontrollpersonerna (0,76 skador per 100 000 normala baser hos patienter och 1,06 skador per 100 000 normala baser hos kontrollpersonerna). Patienternas halt av prostata-specifik antigen minskade även den signifikant under försöksperioden (från 10.9 före påbörjat intag av tomatsås till 8.7 nanogram/ml efter tre veckors intag).

En komplettering av den normala kosten med tomatsås resulterade alltså i en ökning av halten lykopen i såväl blod som prostatavävnad. Vidare sågs en minskad skadan på DNA i både vita blodkroppar som prostataceller samt en minskad halt av prostataspecifik antigen. Sammantaget anser författarna att lykopen kan spela en roll för uppkomst- och vid behandling av prostatacancer. Antalet personer som ingick i studien var dock relativt litet och man anser det önskvärt att det genomförs större undersökningar för att säkrare slutsatser om sambanden ska kunna dras. Chen L, et al Oxidative DNA damage in prostate cancer patients consuming tomato sauce-based entrees as a whole-food intervention. J Natl Cancer Inst 93;1872-1979:2001.

Mindre förtjockning av blodkärl hos personer med höga halter av lutein
Tjockleken hos halspulsådern och blodets halt av lutein och beta-karoten har undersökts hos en grupp av 480 friska amerikanska män och kvinnor i åldrarna 40 - 60 år. Mätningen gjordes med ultraljudsteknik vid två tillfällen med 18 månaders mellanrum och samtidigt togs blodprov så att blodets halt av lutein och beta-karoten kunde analyseras. (Normalt ses en svag ökning av tjockleken men en ökande ålder och tjockare blodkärl anses indikera en ökad risk för arterioskleros.) Efter 18 månader kunde forskarna konstatera en större ökning av halspulsåderns tjocklek hos försökspersoner med låga halter av lutein. Ökningen var i genomsnitt 0,021 ± 0,005 mm hos personerna med lägst luteinhalter (1:a – 25:e percentilen) medan tjockleken endast ökade med 0,004 ± 0,005 mm hos de som hade de högst halterna (75:e - 100:e percentilen). Denna skillnad var statistisk säkerställd. I samma studie undersöktes även luteins förmåga att påverka graden av arterioskleros hos en speciell typ av möss som har en onormalt stor förmåga att utveckla arterioskleros. Djuren delades in i olika två grupper, en som fick vanlig kost och en som fick en kost med tillskott av lutein. Efter 8 veckor avslutades försöket och graden av arterioskleros mättes i djuren. Man fann då att skadorna på blodkärlen var 44% mindre hos de möss som fått ett extra tillskott av lutein. Även mängden av skadliga lipid hydroperoxider var lägre hos de djur som fått extra lutein. Sammantaget omfattar undersökningen alltså en epidemiologisk studie av 480 personer men även försök gjorda på försöksdjur. Den visar på att lutein kan minska graden av arterioskleros och författarna föreslår att lutein kan vara ett ämne som bidrar till en minskad risk för arterioskleros. Man tror vidare att den bakomliggande orsaken kan vara minskad inflammatorisk process hos de som har höga halter av lutein i blodet. Dwyer JH. Et al Oxygenated carotenoid lutein and progression of early atheriosclerosis. The Los Angeles atherosclerosis study. Circulation 103;2922-2927:2001.

Höga halter av antioxidanter hos personer med en bra lungfunktion
I USA har 1616 män och kvinnor i åldrarna 35 - 79 år undersökts med avseende på lungfunktion och halterna av Vitamin A, C och E samt lutein/zeaxanthin, beta-kryptoxanthin, lykopen och beta-karoten. De deltagare som hade lägst halt av respektive antioxidant (1:a - 25:e percentilen) hade en signifikant sämre lungfunktion jämfört med de som hade de högsta halterna (75:e - 100:e percentilen). Efter att ha korrigerat för olika störande variabler kunde man konstatera särskilt starka samband mellan en bra lungfunktion och höga halter av vitamin E och beta-kryptoxanthin. Försämrad lungfunktion anses vara en faktor som starkt bidrar till att minska livslängden i befolkningen. Forskarna anser att resultatet stärker hypotesen att antioxidanter har betydelse en bra lungfunktion och man tror också att just vitamin E och beta-kryptoxanthin kan vara särskilt viktiga i detta avseende. Schunemann HJ. et al The relation of serum levels of antioxidant vitamins C and E, retinol and carotenoids with pulmonary function in the general population. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 163;1246-1255:2001.

Lägre risk för prostatacancer hos män med höga halter lykopen och andra karotenoider i blodet
I en ny amerikansk fall/kontroll-studie har man undersökt blodhalterna av lykopen och andra karotenoider hos 65 fall av prostatacancer och 132 friska män (kontroller). Samtliga deltagare i studien intervjuades med hjälp av standardiserade frågeformulär och ett brett spektrum av data insamlades. Sedan hänsyn tagits till bl a ålder, ras, utbildningsnivå, dagligt kaloriintag, rök- och alkoholvanor samt ärftlig belastning för prostatacancer fann man ett signifikant samband mellan prostatacancer och låga halter lykopen, zeaxanthin och lutein. Detta innebar att när den s k. oddskvoten (kvoten mellan antalet faktiskt funna cancerfall och det antal man skulle förvänta sig om ingen relation till lykopen fanns) satts till 1 i den kvartil som hade lägst halter lykopen (1:a - 25:e percentilen) var den bara 0,17 i den kvartil som hade de högsta halterna. (75:e - 100:e percentilen). Risken att insjukna för gruppen med höga halter lykopen var alltså ca. 5,9 gånger lägre. Motsvarande värde för zeaxanthin och lutein var 4,5 respektive 3,3 gånger lägre. Även vid högre halter beta-kryptoxanthin noterades en riskminskning men inte lika statistitiskt säker. Resultaten stödjer enligt forskarna misstanken om att låga halter av lykopen och vissa andra karotenoider kan öka risken för prostatacancer. Lu QY et al. Inverse association between plasma lycopene and other carotenoids and prostate cancer. Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention 10; 749-756: 2001

Lägre risk för tarmcancer hos personer med höga halter vitamin A i blodet
I en tysk studie undersöktes 105 patienter med tarmcancer (kolorektala adenom) och lika många friska kontrollpersoner med avseende på halterna av olika antioxidanter. Man fann att risken för tarmcancer var lägre hos personer med höga halter av vitamin A i blodserum. Efter hänsynstagande till kaloriintag, rökning, alkoholvanor, kroppskonstitution (body mass index) och socialgrupp framstod sambandet som ännu starkare. För att jämföra personer med olika höga halter vitamin A i blodet indelades grupperna i kvartiler, varefter antalet fall och antalet kontroller i de olika kvartilerna beräknades. I den högsta kvartilen (75:e – 100:e percentilen) var risken för tarmcancer betydligt lägre än i den lägsta kvartilen (1:e – 25:e percentilen): den relativa risken beräknades här till 0,08. Författarna drar av dessa resultat slutsatsen att risken att utveckla tarmcancer (kolorektala adenom) är lägre hos personer med höga halter vitamin A i blodet. Breuer-Katschinski B, et al. Relation of serum antioxidant vitamins to the risk of colorectal adenoma. Digestion 63(1); 43-48: 2001

Lägre risk för bröstcancer hos kvinnor med höga halter karotenoider i blodet
I en amerikansk studie har en stor grupp kvinnor som besökt sjukhus för mammografiundersökning mellan åren 1985 och 1991 samtidigt fått lämna blodprov för mätning av karotenoider. Kvinnorna har sedan följts fram till 1995 och de som fått bröstcancer (270 kvinnor) jämförts med 270 kontrollkvinnor med avseende på halterna av olika karotenoider i blodserum (alfa- och beta-karoten, lykopen, beta-kryptoxanthin, lutein och zeaxanthin). Forskarna kunde konstatera att de kvinnor som hade de lägsta halterna beta-karoten (1:a - 25:e percentilen) hade ungefär dubbelt så stor risk att få bröstcancer jämfört med de kvinnor som hade de högsta halterna (75:e - 100:e percentilen). Även de kvinnor som hade höga halter av de andra karotenoiderna visade sig ha en lägre risk att insjukna i bröstcancer. Forskarna drar slutsatsen att en kost som ger låga halter av karotenoider i blodet är kopplad till en ökad risk för bröstcancer. Toniolo P, et al. Serum carotenoids and breast cancer. Am J Epidemiology. 153; 1142-1147:2001.

Lägre risk för bröstcancer hos kvinnor med höga halter karotenoider i blodet
I en koreansk studie har halterna av olika fettlösliga antioxidanter undersökts hos 160 bröstcancerpatienter och 229 kontrollpersoner. Halterna av vitamin E, beta-karoten, beta-kryptoxanthin, lutein+zeaxanthin, lykopen och vitamin A var signifikant lägre hos cancerpatienterna än hos kotrollpersonerna. Kvinnorna delades in i 5 grupper beroende på vilka halter av respektive karotenoid de haft i blodet och därefter jämfördes gruppen med lägst halter (1:a - 20:e percentilen) med den femtedel som hade haft högst halter (80:e - 100:e percentilen). Bland de kvinnor som ej nått klimakteriet fanns det 2,4 gånger fler cancerpatienter i gruppen med lägst halter av vitamin E, 3,0 gånger fler i gruppen med lägst halter av beta-karoten, 6,7 gånger fler i gruppen med lägst halter av vitamin A och 7,7 gånger fler i gruppen med de lägsta halterna av lutein+zeaxanthin. För kvinnor som passerat klimakteriet var motsvarande siffror 7,7 ggr för vitamin E, 3,6 ggr för beta-karoten, 8,3 ggr för lutein+zeaxanthin och hela12,5 ggr för vitamin A. I den senare gruppen kvinnor fanns 4 gånger fler cancerpatienter bland den som hade de lägsta halterna av lykopen (1:a - 20:e percentilen). Forskarna slår fast att fettlösliga antioxidanter kan ha betydelse för risken att insjukna i bröstcancer. Kim MK, et al. Relationship of serum alfa-tocopherol, carotenoids and retinol with the risk of breast cancer. Nutrition Research 21; 797-809: 2001

Lägre risk för hjärtinfarkt och hjärnblödning hos män med höga halter av lykopen i blodet
I en finsk studie har man kunnat visa att låga halter av lykopen (det röda pigmentet i tomater) ger en ökad risk för akut hjärt-kärlsjukdom såsom hjärtinfarkt och hjärnblödning. I studien undersöktes 725 män i åldern 46-64 år från Kuopio i östra Finland. Efter att försökspersonerna genomgått läkarundersökning och lämnat blodprov under åren 1991-1993 följdes de fram till 1997 och förekomsten av akut hjärt-kärlsjukdom registrerades. När sedan sjukdomsrisken och halterna av antioxidanter i blodet jämfördes kunde man visa att personer med låga halter av lykopen hade störst risk att insjukna i akut hjärt-kärlsjukdom eller hjärnblödning. Den fjärdedel som hade lägst halt av lykopen (1:a - 25:e percentilen) hade 3,3 gånger större risk att insjukna jämfört den fjärdedel som hade den högsta halterna (75:e-100:e percentilen). Något signifikant samband mellan en förhöjd risk för akut hjärt-kärlsjukdom och låga halter av beta-karoten kunde däremot ej påvisas. Rissanen TH, et al. Low serum lycopene concentration is associated with an excess incidence of acute coronary events and stroke: the Kuopio Ischaemic Heart Disease Risk Factor Study. British Journal of Nutrition 85;749-754:2001.

Lägre risk för arterioskleros hos personer med höga halter av lykopen i blodet
I en holländsk studie har man undersökt halten av lykopen i blodet hos 108 personer med arterioskleros och 109 kontrollpersoner. Man kunde då konstatera ett samband mellan höga halter av lykopen i blodet och en lägre risk för arterioskleros. När de 108 personerna med arterioskleros delades in i 4 grupper (kvartiler) beroende på hur höga halter lykopen de haft i blodet fann man 32 personer i den undre kvartilen (1:a - 25:e percentilen, med halter under 0,058 mikromol/L) men bara 23 i den övre kvartilen (75:e - 100:e percentilen, med halter över 0,16 mikromol/L). Detta innebar att när den s k. oddskvoten (kvoten mellan antalet faktiskt funna sjukdomsfall och det förväntade antalet) satts till 1 i den kvartil som hade lägst halter lykopen var den bara 0,55 i den kvartil som hade de högsta halterna. Risken att insjukna för gruppen med höga halter lykopen var alltså ca. 1.8 gånger lägre. Sambandet mellan högre halter lykopen och lägre risk för arterioskleros var särskilt starkt hos rökare och före detta rökare. Klipstein-Grobusch K et al. Serum karotenoids and atherosclerosis The Rotterdam Study. Atherosclerosis 148;49-56:2000.

Höga halter C-vitamin minskar sjukdomsrisk

En studie av 19 496 män och kvinnor i åldrarna 45 - 79 år visar att personer med höga halter vitamin C i blodet har lägre risk att dö eller drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Undersökningen publicerades i marsnumret av den medicinska tidskriften Lancet. Deltagarna fyllde först i ett formulär med frågor om livsstil och diet varefter de lämnade blodprov och genomgick en läkarundersökning. Beroende på den halt av vitamin C som deltagarna haft delades männen och kvinnorna in i fem grupper, kvintiler*. Fettlösliga antioxidanter såsom vitamin E eller olika karotenoider analyserades inte i studien. Försökspersonerna följdes sedan med avseende på uppkomst av olika sjukdomar och dödsorsak under 4 år.

Resultatet visade att personer med höga halter av vitamin C också hade en lägre risk att dö eller att insjukna i hjärt- kärlsjukdom (gällde både män och kvinnor). Det visade sig även att höga halter av vitamin C var kopplat till en lägre risk att insjukna i cancer hos män (ej signifikant lägre risk hos kvinnor).

Författarnas slutsats att är att ett ökat intag av frukt och grönsaker rika på vitamin C är viktigt för att förebygga sjukdom.

*femtedelar, 1:a kvintilen de 20% av individerna i gruppen med lägst halt, …, 5:e kvintilen de 20% av gruppen med högsta halterna vitamin C.

Khaw KT et al  Relation between plasma ascorbic acid and mortality in men and women in EPIC-Norfolk prospective study: a prospective population study. European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Lancet. 2001 Mar 3;357(9257):657-63.

Liten åderförfettning hos personer med höga halter av alfa- och beta-karoten

Blodets halter av olika fettlösliga antioxidanter har analyserats i en studie av 392 slumpvis utvalda norditalienska män och kvinnor i åldrarna 45 - 65 år. För att få en indikator för tidig åderförfettning mättes tjockleken av försökspersonernas hals- och lårbensartär med ultraljudsteknik.

Deltagarnas halter av olika antioxidanter analyserades sedan. När man därefter gjorde en uppdelning i fem lika stora grupper (kvintiler) beroende på vilken halt av alfa- och betakaroten som mätts upp visade det sig att de i gruppen som haft den lägsta halterna (1:a - 20:e percentilen) hade 5 gångers större risk för arteroskleros jämfört med personerna i gruppen med de högsta halterna (80:e - 100:e percentilen).  Något liknande samband kunde inte konstaterads för vitamin E, vitamin A eller andra karotenoider.

D'Odorico A et al  High plasma levels of alpha- and beta-carotene are associated with a lower risk of atherosclerosis: results from the Bruneck study. Atherosclerosis. 2000 Nov;153(1):231-9.

Längre livslängd hos äldre med höga karotenoidhalter i blodet

I en studie från Holland har man undersökt sambandet mellan livslängden hos en grupp äldre personer och deras halter i blodet av olika karotenoider och vitamin E. I studien, som pågick under en period av drygt 7 år, ingick 638 personer i åldrarna 65 - 85 år med eget boende. Resultatet visar att personer med högre halter av karotenoider och särskilt beta-kryptoxanthin, lutein och zeaxanthin (finns i bl a spenat, grönkål, papaya och röd peppar) hade en signifikant längre livslängd än personer med låga halter av dessa ämnen. När den tredjedel (tertil) som hade de högsta halterna (67:e – 100:e percentilen) jämfördes med den tredjedel som hade de lägsta halterna (1:a – 33:e percentilen) fann man 1.73 gånger större risk att dö hos de som hade lägst halter. En mindre risk att dö kunde även konstateras hos personer med hög totalkarotenoidhalt (här ingick förutom de ovan nämnda också lykopen samt alfa- och betakaroten. De Waart et al Serum carotenoids, alpha-tocopherol and mortality risk in a prospective study among Dutch elderly. Int J Epidemiol 2001 Feb;30(1):136-43

Intag av antioxidanter minskar smärtan vid pankreatit

Kronisk pankreatit är samma sak som en kronisk inflammation i bukspottkörteln. Det dominerande symptomet är svår smärta. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor och orsaken är ofta ett långvarigt högt intag av alkohol men sjukdomen anses även kunna vara ärftligt betingad.

En spansk undersökning har visat att ett extra intag av antioxidanter minskar smärtan och behovet av att uppsöka sjukhusvård hos patienter med kronisk pankreatit. Patienterna jämfördes före och efter att de påbörjat ett intag av ett antioxidanttillskott innehållande bl a beta-karoten, vitamin C, vitamin E och selen. Hos 9 av totalt 10 patienter med kronisk pankreatit reducerades smärtan signifikant och hos 3 av dessa försvann smärtan helt. Behovet av sjukhusvård minskade också då deltagarna åt ett extra antioxidanttillskott. Författarnas slutsats är att man bör överväga om det är möjligt att använda antioxidantterapi istället för mera kostsamma behandlingsformer vid kronisk pankreatit.

De las Heras Castano G. et al, Use of antioxidants to treat pain in chronic pancreatitis. Rev Esp Enferm Dig 2000 Jun;92(6):375-85

En engelsk forskargrupp har visat att patienter med kronisk pankreatit har lägre halter av antioxidanter i blodet än friska kontrollpersoner. I undersökningen analyserades blodets halt av vitamin A- och E, alfa- och beta karoten, beta kryptoxantin, lykopen och xantin samt av mineralerna selen, koppar och zink. Deltagarna var 27 personer med kronisk pankreatit, 11 personer med akut pakreatit och 19 friska kontrollpersoner. Resultatet visade att personer med kronisk pankreatit hade en signifikant lägre halt av selen, vitamin A, vitamin E, beta karoten, xantin, beta-kryptoxantin och lykopen jämfört med personer med akut pankreatit och friska kontrollpersoner.
Morris-Stiff GJ. et al, The antioxidant profiles of patients with recurrent acute and chronic pancreatitis. Am J Gastroenterol 1999 Aug;94(8):2135-40

Läs mer om pankreatit; Från laboratorium till klinik– exempel från bukspottkörtelforskningen Av Professor Ingemar Ihse, Avdelningen för kirurgi och gastroenterologi, Universitetssjukhuset, Lund

Högt intag av vitamin C och lykopen minskar risken för bröstcancer

I en Schweizisk fall-kontrollstudie har intaget av olika näringsämnen och risken att drabbas av bröstcancer studerats. I studien som pågått under perioden 1993- 1999 ingick 289 kvinnor med diagnostiserad bröstcancer och 442 kvinnor i samma geografiska område som besökt sjukhus av andra skäl. Kvinnorna fick fylla i formulär där de beskrev sina kostvanor. Forskarna kunde efter att ha korrigerat för faktorer som inte hade med kosten att göra konstatera ett de kvinnor som i sin kosthållning hade ett högt intag av produkter som innehöll vitamin C och lykopen också hade en minskad risk för bröstcancer.Levi F, Pasche C, Lucchini F, La Vecchia C. Dietary intake of selected micronutrients and breast-cancer risk.  Int J Cancer 2001 Jan 15;91(2):260-263

Höga halter av alfa- och beta karoten i blodet är kopplad till en minskad risk för ateroskleros

I en italiensk studie har graden av aterioskleros i lårbensartärerna undersökt och jämförts med blodets halterna av olika karotenoider, vitamin A och vitamin E. I studien ingick 392 slumpvis utvalda män och kvinnor i åldrarna 45 - 65 år. Efter att man korrigerat för olika kända riskfaktorer (kön, ålder, halten av LDL-kolesterol, frerritin, systoliskt blodtryck, rökning, alkoholintag, social status och inflammationsmarkörer) kunde man konstatera att graden av ateroskleros minskade med ökad plasmahalt av alfa- och beta karoten. Ett liknande samband kunde inte påvisas för vitamin A och E. Författarna konstaterar att resultaten i studien ytterligare stärker bevisen för att alfa- och betakaroten kan verka skyddande och minska risken för aterioskleros.
D'Odorico A, Martines D, Kiechl S, Egger G, Oberhollenzer F, Bonvicini P, Sturniolo GC, Naccarato R, Willeit J. High plasma levels of alpha- and beta-carotene are associated with a lower risk of atherosclerosis. Results from the bruneck study. Atherosclerosis. 2000 Nov;153(1):231-9.

Tjockare blodkärl (=större risk för arterioskleros) hos personer med låga halter lykopen i blodet

I en finsk studie har man undersökt relationen mellan tjockleken hos halspulsådern och halten av lykopen i blodet . En förtjockning av blodkärlen anses vara ett tecken på påbörjad arterioskleros. I undersökningen deltog 520 män och kvinnor i åldern 45 - 69 år Gruppen delades in så att de med låga halter lykopen (under 0,12 mkromol/L för män och 0,15 mikromol/L för kvinnor kunde jämföras med de som hade högre halter (50:e – 100:e percentilen). När tjockleken på blodkärlen jämfördes visade det sig att försökspersonerna med de lägre lykopenhalterna hade tjockare kärlväggar än gruppen med de högre halterna. Detta gällde både för kvinnor och för män, men skillnaden var statistiskt signifikant bara bland männen (17,8% tjockare kärl hos de med låga lykopenhalter, p=0,003). I sin slutsats konstaterar forskargruppen att låga halter lykopen i blodet visat sig vara kopplat till tidiga tecken på arterioskleros hos medelålders finska män. Rissanen T, Voutilainen S, Nyyssonen K, Salonen R, Salonen JT. Low plasma lycopene concentration is associated with increased intima-media thickness of the carotid artery wall. Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2000 Dec;20(12):2677-81.

Ett högt intag av lykopen minskar risken för oxidation av blodfetter hos icke-rökare

I en irländsk studie har icke-rökare och rökares plasmahalter av olika karotenoider undersökts efter ett intag av kost som innehöll höga halter av karotenoider. I studien ingick 34 kvinnor (18 icke-rökare och 16 rökare) som efter en 8-dagarperiod med kost som innehöll låg halt av karotenoider gick över till en kost med hög halt. Innan man påbörjare intaget av den karotenoidrika kosten hade rökarna en lägre halt av såväl beta-karoten och lutein men ej av lykopen. Efter 7 dagars intag av den karotenoidrika kosten visade det sig att skillnaden i nivåerna mellan före och efter intaget var större hos ickerökarna än hos rökarna. Ur blodet på deltagarna separerade man även fram LDL-proteinerna och undersökte i vilken omfattning som dessa oxiderades. Ett intag av en kost som innehöll mycket beta-karoten och lutein påverkade inte skyddet mot oxidation av LDL-proteiner. Däremot visade det sig att skyddet mot oxidation av LDL-protein ökade i gruppen ickerökare som intagit en kost rik på lykopen. Trots att man kunde mäta upp en förhöjd halt av lykopen i blodet även i rökargruppen kunde man här dock inte se något ökat skydd mot oxidering av LDL-proteinerna.  Chopra M, O'Neill ME, Keogh N, Wortley G, Southon S, Thurnham DI. Influence of increased fruit and vegetable intake on plasma and lipoprotein carotenoids and LDL oxidation in smokers and nonsmokers. Clin Chem. 2000 Nov;46(11):1818-29.

Intag av karotenoidrik kost minskar risken för magcancer

Ett intag av en kost med högt innehåll av vitamin A, alfa-karoten och lykopen har i en studie från Uruguay visat sig minska risken för magcancer. Detta kom fram när kostvanorna hos 120 personer som insjuknat i magcancer jämfördes med kostvanorna hos 360 kontrollpersoner. En särskilt tydlig sänkt risk kunde konstateras hos personer med både ett högt intag av alfa-karoten och av vitamin C. Ett högt intag av lykopen föreslogs också vara förklaringen till en stor del av den reducerade risk som kunde kopplas till ett högt intag av grönsaker.De Stefani E , Boffetta P, Brennan P, Deneo-Pellegrini H, Carzoglio JC, Ronco A, Mendilaharsu M. Dietary carotenoids and risk of gastric cancer: a case-control study in Uruguay. Eur J Cancer Prev. 2000 Oct;9(5):329-34.

Intag av lykopen minskar ansträngningsinducerade astmabesvär

Effekten av ett intag av lykopen på besvär kopplade till astma efter ansträngning har undersökts i en grupp av 20 astmatiker. Försökspersonernas lungfunktion undersöktes (volym luft som kunde blåsas ut under 1 sekund) före och efter en ansträngning (gå på ett gångband under 7 minuter). Studien delades upp på två tillfällen med 4 veckors mellan varje och hälften av personerna fick placebo och den andra hälften fick inta en daglig dos av 30 mg av lykopen under 1 vecka. När försökspersonernas förmåga att blåsa ut luft under 1 sekund mättes upp hade personerna som fått placebo en signifikant minskad förmåga efter ansträngning (mer än 15% sämre). Efter att försöksgruppen intagit lykopen under 1 vecka konstaterades det att 55% av försökspersonerna ha en signifikant "skydd" mot ansträngningsrelaterad astma. När försökspersonernas blod analyserades visade det sig att endast lykopenhalterna var förhöjda (ingen förhöjd nivå av vitamin A eller vitamin E). Slutsatsen som författarna drar är att ett dagligt intag av lykopen kan bidra till att minska astmatiska besvär hos en del astmatiker och att detta skulle kunna bero på de antioxidativa egenskaperna hos lykopen.

Neuman I, Nahum H, Ben-Amotz A. Reduction of exercise-induced asthma oxidative stress by lycopene, a natural antioxidant. Allergy 2000 Dec;55(12):1184-9 Allergy 55;1184-1189:2000.

Lägre risk för prostatacancer hos män med höga blodhalter av tokoferoler och selen

I en amerikansk studie har halterna av alfa-tokoferol, gamma-tokoferol och selen analyserats i blod från 117 män med prostatacancer och 233 kontrollpersoner. Blodproverna härstammade från en blodbank som upprättades 1989 och omfattade10456 män i trakterna kring Washington i USA. Man fann att risken för prostatacancer minskade med ökande halt av vitamin E (alfa-tokoferol). När grupper med olika halter gamma-tokoferol jämfördes visade det sig att gruppen med de lägsta halterna (1:a – 20:e percentilen ) hade fem gånger högre risk att få prostatacancer än de övriga (21:e – 100:e percentilen). För selen kunde man visa att de som hade de högre halterna (övre 4/5) hade en lägre risk för prostatacancer än de som hade de lägsta halterna (nedre 1/5). En statistiskt säker minskning av risken för prostatacancer associerat till vitamin E och selen kunde konstateras endast hos personer som också hade höga halter av gamma-tokoferol. Helzlsouer KJ, Huang HY, Alberg AJ, Hoffman S, Burke A, Norkus EP, Morris JS, Comstock GW. Association Between alpha-Tocopherol, gamma-Tocopherol, Selenium, and Subsequent Prostate Cancer.J Natl Cancer Inst. 2000 Dec 20;92(24):2018-2023.

Kan japanska kvinnors låga risk för hjärt-kärlsjukdom förklaras av att de äter en flavonoidrik kost?

Japanska kvinnor äter en kost som innehåller mycket flavonoider. Flavonoider är växtpolyfenoler som kan fungera som antioxidanter och därmed öka vårtskydd mot oxidativ stress. I olika studier, bl.a. från Yrkes- och miljömedicin i Linköping (Lindahl & Tagesson 1997), har man också visat att vissa flavonoider effektivt kan hämma inflammatoriska enzym och därmed också lindra vid inflammation. Exempel på livsmedel som innehåller höga halter av flavonoider är lök, broccoli och persilja.

Arai Y, et al Dietary intakes of flavonols, flavones and isoflavones by japanese women and the inverse correlation between quercetin intake and plasma LDL cholesterol concentration. J Nutr 130;2243-50:2000.

Höga halter av vitamin A och E hos hundraåringar

Kan höga halter av skyddande antioxidanter leda till att man uppnår en hög ålder? I en ny studie har forskare i Italien och Tyskland undersökt halterna av olika antioxidanter i blodet hos 4 ålderskategorier (32 personer med en ålder på över 100 år, 17 personer mellan 80 och 99 år, 34 personer mellan 60 och 79 och 24 personer under 60 år). I de tre "yngsta" grupperna kunde en åldersrelaterad minskning av halterna antioxidanter och en ökning i de enzymer som tar hand om skadliga oxidanter konstateras. Anmärkningsvärt nog visade sig emellertid att halterna av de fettlösliga antioxidanterna vitamin A och vitamin E hos personer med en ålder på mer än 100 år var högre än vad som var fallet i de tre "yngre" grupperna. Halten av superoxid dismutas (ett enzym som bryter ner skadliga oxidanter) var även lägre hos gruppen över 100 år än hos de "yngre" deltagarna. Studien visar alltså att personerna med en ålder på mer än 100 år hade en speciell antioxidatprofil där halterna av vitamin A - och E låg betydligt högre än förväntat och forskarna antyder att det förbättrade antioxidativa skydd som kunde påvisas hos 100-åringarna kan ha haft betydelse för det faktum att de har kunnat uppnå en så pass hög ålder.

Mecicci P et al. Plasma antioxidants and longevity: A study on healthy centenarians. Free Rad Biol Med 28;1243-1248:2000.

Sämre minne hos äldre med låga halter av vitamin E i blodet
Låga halter av vitamin E tycks vara kopplat till en minskad minneskapacitet hos äldre enligt en studie som publicerats i American Journal of Epidemiology. Forskarna undersökte 4809 personer över 60 år med två minnestester och samlade också in information om personernas kön, etniska bakgrund, socioekonomiska förhållanden mm. Resultaten visade att bland de personer som hade de lägsta halterna av vitamin E (1:a – 25:e percentilen) hade 11 procent en sämre minneskapacitet. I den högsta kvartilen (75:e – 100:e percentilen) hade endast 4 procent en sämre minneskapacitet. Skillnaden var statistiskt säkerställd. Ingen koppling mellan halterna av andra antioxidanter såsom vitamin A, vitamin C, beta-karoten eller selen och en försämrad minneskapacitet kunde påvisas. Perkins AJ et al. Association of antioxidants with memory in a multiethnic elderly sample using the Third National Health and Nutrition Examination Survey. American Journal of Epidemiology 150;37-44:1999.

Personer med insulinresistens har låga halter av fettlösliga antioxidanter och höga halter av skadliga peroxider

Hormonet insulin produceras av bukspottkörteln och är nödvändigt för att våra celler ska kunna ta upp blodsocker (glukos). Hos vissa personer kan cellernas känslighet för insulin minska och man talar då om att det finns en insulinresistens. Vid åldersdiabetes (Typ 2 diabetes) kan kroppen fortfarande producera insulin men muskelcellerna har en nedsatt förmåga att reagera på insulinet vilket leder till en försämrad förmåga att ta upp och lagra blodsocker. Man kan alltså säga att personer med åldersdiabetes har en insulinresistens. Många människor kan ha en insulinresistens utan att ha åldersdiabetes. Deras bukspottkörtel producerar då mer insulin än normalt vilket medför att muskelcellerna ändå kan ta upp tillräckligt med blodsocker. Dessa personer har då en insulinresistens utan att visa symptom på åldersdiabetes och har också förhöjda halter av insulin i kroppen. Insulinresistens är ett i västvärden alltmer vanligt förekommande problem och personer med insulinresistans har konstaterats löpa en höger risk för såväl hjärt-kärlsjukdomar och slaganfall och man har även kunnat visa på att de har en ökad risk för bröst- och koloncancer.

I en studie publicerad i septembernumret av tidskriften American Journal of Clinical Nutrition har amerikanska forskare nu visat att personer med insulinresistens, men inte utvecklad åldersdiabetes, har onormalt låga halter av fettlösliga antioxidanter i blodet. I studien undersöktes 36 friska försökspersoner och man kunde då konstatera att de som uppvisade insulinresistens också hade signifikant lägre blodnivåer av vitamin E, gamma-tokoferol, beta- och alfa karoten samt lutein än de personer som inte visade på insulinresistans. Vidare kunde man även konstatera en koppling mellan en insulinresistens och förhöjda halter av skadliga hydroperoxider.

Det tycks alltså som att vitamin E och karotenoider kan ha betydelse för våra celler förmåga att reagera på insulin och att dessa antioxidanter också kan spela en roll vid diabetes.

Facchini FS. et al Relation between insulin resistance and plasma concentrations of lipid hydroperoxides, carotenoides and tocopherols. American journal of Clinical Nutrition 72;776-779:2000.

Lykopen från tomatpuree skyddar DNA

En italiensk studie har visat att intag av lykopen, det röda färgämnet i tomater, kan ge ett ökat skydd mot skador på DNA i vita blodkroppar. Under 14 dagar fick 11 kvinnor ett extra tillskott av tomatpuree (25 g innehållande ungefär 7 mg lykopen och 0,3 mg beta-karoten). Tomatpureen intogs i samband med lunchen där även 5 g olivolja ingick (anm. man får ett mycket bättre upptag av lykopen i kroppen om man äter tomatpuree helst i kombination med någon vegetabilisk olja än om man "bara" äter ett par tomater). Under försöksperioden ökade halten lykopen i såväl blodplasma som i de vita blodcellerna. När cellerna exponerades för väteperoxid visade det sig att det bildades ca. 50% mindre skador i DNA från försökspersonerna i slutet på studien jämfört med vad som bidades innan studien startat.

Porrine M och Riso P. J Nurtr 130; 189-192:2000.

Samband mellan oxidativ stress och högt blodtryck

En forskargrupp vid Irving Medical College i Carlifornien, USA, har funnit att oxidativ stress ger upphov till ökat blodtryck och att antioxidanter kan motverka detta. För att åstadkomma en oxidativ stress minskade forskarna halten av ämnet glutation, en viktig skyddande antioxidant. I försöket användes råttor och man kunde konstatera att råttor med en hög oxidativ stress (låg halt av glutation) kunde bilda mindre av kväveoxid som har en mycket viktig roll vid regleringen av blodtrycket. Kväveoxid är en molekyl som ger upphov till en dilatation (avspänning) av blodkärlens glattmuskelceller och därmed en minskning av blodtrycket [anm. kväveoxid bildas bl.a. av de som tas vid exempelvis kärlkramp och är det som gör att blodtrycket minskar och att blodet då lättare kan passera hjärtats kranskärl]. Om råttor med ett högt blodtryck orsakad av en oxidativ stress fick en kost med höga halter av vitamin E och vitamin C minskade blodtrycket igen. Blodtrycket hos råttor som var utsatta för oxidativ stress men som åt den vitamininnehållande kosten minskade ej till det normala men försöket visar ändå att antioxidanter tycks vara en viktig faktorer vid regleringen av blodtrycket.

Högt blodtryck ökar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdom, stroke och njursjukdom och är därmed ett mycket stort folkhälsoproblem.

Vaziri ND, Wang XQ, Oveisi F, Rad B. Induction of oxidative stress by glutathione depletion causes severe hypertension in normal rats. Hypertension 2000 Jul;36(1):142-6
Mer om försöket i en text från ett nyhetsblad.

 

Broccoli minskar risken för hjärt-kärlsjukdom

Det finns idag flera vetenskapliga undersökningar som visar att ett högt intag av produkter som innehåller flavonoider och andra polyfenoler kan skydda mot bl.a. hjärt- kärlsjukdom. Ett exempel är en undersökning presenterad 1999 av uppemot 35 000 kvinnor som passerat menopaus. Man jämförde där den kost kvinnorna ätit och fann att de som konsumerat produkter som innehållit mycket polyfenoler hade en lägre risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom än kvinnor som inte äter en sådan kost. I detta avseende kunde man särskilt visa att ett intag av broccoli, som innehåller höga halter av flavonoiden quercetin, hade en skyddande effekt.

 

Yochum L, et al. Dietary flavonoid intake and risk of cardiovascular disease in postmenopausal women. Am J Epidemiol 149(10); 943-949: 1999

Nötter minskar risken för hjärt-kärlsjukdom

De senaste åren har flera vetenskapliga studier pekat på att konsumtion av nötter minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Bland annat har detta visats i en studie av mer än 86 000 sjuksköterskor (Hu et al British Medical Journal 317;1341-1345:1998). I en annan studie där mer än 34 000 sjundedagsadventister i USA har ingått fann man även här en skyddande effekt hos personer som konsumerade nötter ( Fraser GE Am J Clin Nutr 70;532S - 538S:1999).

Nötter har visat sig ge förbättrade värden på blodfetterna men detta är troligtvis inte den enda bakomliggande orsaken till de hälsofrämjande effekterna. En annan kan vara den höga halt av aminosyran arginin som finns i nötternas proteiner. Just arginin är grundförutsättningen för att kväveoxid ska bildas och kväveoxid verkar skyddande på blodkärlen. Arginin har tidigare visats kunna skydda mot blodkärlförfettning hos försöksdjur och förbättra funktionen hos blodkärl hos människa. Vidare är nötter en god källa till det mycket viktiga vitamin E och de innehåller också relativt mycket magnesium och koppar samt flera olika flavonoider och polyfenoler som kan verka skyddande. En sådan är resveratrol som i flera studier visat sig ha antiinflammatoriska effekter.

En översilkt av olika studier som visar på att konsumtion av nötter skydda mot bl a hjärt-kärlsjukdom har nyligen samanställts i en artikel av GE Fraser (Fraser GE Nut consumtion, lipids, and risk of a coronary event. Clin Cardiol 22; III11- III15:1999). Vidare har nötters positiva effekter med avseende på hjärt-kärlsjukdom nyligen tagits upp i en översikt på Pantox hemsida (Pantox Report #30 Nuts are good for you! )

Några andra nyligen publicerade vetenskapliga arbeten där effekter av nötter studerats;

Iwamoto M et al. Walnuts lower serum cholesterol in Japanese men and women. J Nutr 2000 Feb;130(2):171-6

Zambon D et al. Substituting walnuts for monounsaturated fat improves the serum lipid profile of hypercholesterolemic men and women. A randomized crossover trial. Ann Intern Med 2000 Apr 4;132(7):538-46
Sabaté J. Nut consumption, vegetarian diets, ischemic heart disease risk, and all-cause mortality: evidence from epidemiologic studies. Am J Clin Nutr 1999 Sep;70(3 Suppl):500S-503S
Kris-Etherton PM. et al. Nuts and their bioactive constituents: effects on serum lipids and other factors that affect disease risk. Am J Clin Nutr 1999 Sep;70(3 Suppl):504S-511S

Brist på antioxidanter hos diabetiker

En amerikansk studie har visat att personer med diabetes typ 2 (vuxen-diabetes) har en lägre halt av antioxidanter än icke-diabetiker. I studien undersöktes den totalantioxidativa kapaciteten i blodet hos 50 diabetiker. Forskarna kunde även konstatera att det fanns ett samband mellan förhöjda blodsockerhalter och en sänkt halt av antioxidanter.

Opara EC et al. Metabolism 48;1414-1417:1999.  ,  Sammanfattning   ,   

Högre halter av vitamin E hos äldre med den bästa intellektuella förmågan

En minskning av den intellektuella förmågan är något som är kopplat till ett normalt åldrande. En undersökning visar nu på att vitamin E kan ha betydelse för våra hjärnors förmåga att hantera intellektuella problem. Österrikiska forskare har analyserat blodnivåerna av vitamin E och bestämt den intellektuella förmågan hos nästa 1800 personer mellan 50 och 75 år. Personerna fick genomgå ett test som normalt används vid tester av patienter med Alzheimers sjukdom eller demens. Man fann då att de som hade de högsta vitamin E-värdena mera sällan hade låga värden i testet av den intellektuella förmågan.

Schmidt R et al Plasma antioxidants and cognitive performance in middle-aged and older adults: results of the Austrian Stroke Prevention Study. Journal of the American Geriatric Society 46;1407-1410:1998.

Effekter av ämnen i grönt te
Ämnen i grönt te kan kanske minska risken för utveckling av cancer genom att reducera tillväxten av nya blodkärl till tumörer. Detta hypotes förs fram av forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. I ett arbete som nyligen publicerats i tidskriften "Nature" fann man att möss som druckit grönt te hade mellan 35 och 70 % lägre tillväxt av blodkärl (något som krävs vid tillväxt av tumörer) jämfört med möss som druckit vatten (Nature 1999;398:381-382).

I en annan studie visar en forskargrupp att polyfenoler i grönt te minskar risken för och symptomen  vid ledgångsreumatism (rematoid artrit). Anledningen kan vara att grönt te innehåller höga halter av antioxidanter som skulle kunna dämpa effekterna vid inflammationen i lederna .

I ytterligare en annan studie har en hollänsk forskargrupp gjort en undersökning som visar på att ett intag av grönt te tycks kunna minska risken för arteroskleros och hjärt- kärlsjukdom .

Järn ökar risken för hjärtattack
En diet innehållande höga halter järn kan öka risken för hjärtattack. I en studie med över 4800 holländska personer har man funnit samband mellan en kost med höga halter järn och en ökad risk för hjärtattack. Stora mängder järn finns bl.a. i kött .

Skyddande effekt av antioxidantiabehandling vid hjärt/kärlsjukdom
Läs en sammanfattning på Medical Link hemsida om nya finska rön. Man har nu visat att tillförsel av E- och C-vitamin bromsar tillväxten av ateroskleros i halsartärerna hos män. Effekten var störst hos rökare.

Vitlök minskar risken för plackbildning i artärerna
Vitlök minskar uppkomsten av plack i artärerna.  Detta har en grupp tyska forskare visat i en 4-årig studie där 280 personer fick inta 900 mg vitlökpulver per dag. Jämfört med en kontrollgrupp som fick placebo hade vitlöksgruppen 18 % mindre plack .